Idrottslektionen började, jag fick sitta bredvid och titta på de andra. Jag hade förvisso ingen astma attack längre, men det var så utmattande att jag skulle inte orka vara med och spela basket.
Resten av skoldagen gick utan några fler astma attacker. När jag kom hem gjorde jag först färdigt all läxa. Eftersom vi skulle vara lediga från skolan några dagar så var vi tvungna att göra extra mycket hemma. Efter att jag gjort läxan började jag fundera på vad jag skulle packa till Stockholm resan.
Min första tanke när jag vaknade på onsdagmorgonen var ”Idag händer det, idag ska jag och Destiny åka till Stockholm”. Igårkväll hade jag packat allt jag skulle ha med mig. Jag tittade på klockan. Den var sju, om 2 timmar skulle jag möta upp Destiny vid tågstationen. Jag steg upp och hoppade in i duschen.
När jag hade duschat klädde jag på mig och gick ner för att äta frukost. Alla andra hade redan ätit. Pappa hade redan åkt till jobbet, Alexander var påväg ut genom dörren, och mamma, Jamie och Evelyn var däruppe. Mamma skulle skjutsa mig till tågstationen och sen lämna Jamie och Evelyn på dagis innan hon själv åkte till jobbet.
Jag gjorde iordning mig och kollade igenom packningen en sista gång innan vi åkte till tågstationen. När vi kom dit stod Destiny och väntade där med sin pappa Görgen. Jag och Destiny började prata om resan och vad vi sklle hitta på i Stockholm förutom att gå på konserten, medan mamma och Görgen pratade om tråkiga jobbsaker. De jobbar båda på samma datorföretag.
När tåget kom kramade jag snabbt om mamma, Jamie och Evelyn innan jag och Destiny hoppade på tåget. Det var väldigt många på tåget, så vi fick sätta oss mitt emot ett ett ungt par.
- Hej, sa tjejen.
Vi hälsade tillbaks. Vi började prata med paret. Tjejen hette Daphne och killen hette Max. De bodde nere i Malmö. Daphne var 20 år och Max var 22 år. De skulle upp till Stockholm för att hälsa på Daphnes syster. När vi berättade att vi skulle på One Direction konserten utropade Daphne ”Fick ni biljetter?!”. Hon var uppenbarligen ett One Direction fan. Vi satt och pratade med dem under nästan hela tågresan, förutom när vi slumrade till vilket hände då och då. Det var ju trots allt en lång resa.
Vi hoppade alla av tåget när vi kom till stationen i Stockholm. Jag och Destiny sa hejdå till Max och Daphne och sen gick vi till vårt hotell. Det låg väldigt nära så vi kunde gå dit. När vi hade checkat in gick vi upp på hotellrummet och slängde oss i sängen. Sängen var väldigt mjuk och skön. Vi låg kvar i sängen ett tag till. Jag satte mig upp och tittade på klockan.
-Destiny, klockan är redan halv sju. Vi borde gå och hitta ett ställe att äta på, sa jag.
-Okej, sa Destiny med en suck och reste sig upp. Hennes hår stod åt alla håll.
-Då går vi, sa hon och var redo att gå ut genom dörren.
-Ehm, Destiny... Du borde nog titta dig i spegeln först, sa jag försiktigt.
-Varför då? frågade hon samtidigt som hon gick in på badrummet för att kolla sig i spegeln.
-Åh..., hörde jag inifrån badrummet.Hon sprang ut från badrummet och började rota i sin väska.
-Aha! utropade hon och drog fram en borste. Sen rusade hon in på badrummet igen. Några minuter senare kom Destiny, hennes hår var genomborstat och uppsatt i en hästsvans.
-Nu kan vi gå! sa hon och tog sin handväska.
-Vänta lite, sa jag innan jag snabbt gick in på badrummet för att se till att mitt hår inte såg ruffsigt ut.
-Sharon! gnällde Destiny.
-Jag kommer, svarade jag. Sen gick jag ut till henne, tog min handväska och sen gick vi.