Jag slog upp ögonen. Ett stort leende spred sig över mina läppar. Idag fyllde jag hela sjutton år. Jag plockade upp mobilen och tittade på klockan. Klockan var bara halv sex. Det var förmodligen en hel timme kvar tills mamma, pappa, Jamie, Evelyn, och Alexander skulle komma upp och sjunga för mig. Jag var inte ett dugg trött, men det var bara att ligga kvar i sängen tills de kom upp. Hur skulle jag nu sysselsätta mig i en hel timme? Jag försökte somna om, men det var omöjligt. Jag tog upp mobilen och gick in på facebook, det var inte mycket som hänt sen jag var inne igår kväll. Jag började titta igenom bilderna jag hade på mobilen och radera de dåliga. På de flesta bilderna var One Direction med. Det var förstås bilder som jag sparat ner från internet. Jag hade aldrig någonsin träffat eller ens sett One Direction i verkligheten, även om jag gärna hade velat träffa dem. Jag hade varit ett stort fan i lite mer än två år nu. Hela mitt rum var fyllt med One Direction saker. Mina väggar var fyllda med posters och jag hade alla deras album. Nu hade man kunnat tro att all min fritid ägnades åt One Direction, men så var det verkligen inte. Jag ägnade jättemycket tid åt att dansa. Jag spenderade mycket tid på kulturskolan, där jag dansade, efter skolan. Jag umgicks också ganska mycket med mina klasskompisar, speciellt med min bästakompis Destiny. Destiny gillade också One Direction, men inte lika mycket som jag. Hon gillade inte att dansa, utan var mer en innebandy tjej. Trots att jag dansade så mycket och spenderade mycket tid med kompisar, så hann jag vara med min familj väldigt mycket också. Jag var väldigt nära med alla i min familj, men närmst var jag med min 19 åriga storebror Alexander. Han var som min bästa kompis, men samtidigt en beskyddande storebror. Något Alexander var otroligt duktig på var att måla. Evelyn och Jamie var tvillingar och var bara 5 år, så det var 12 år mellan oss. De skulle börja skolan till hösten. Vi hade inte så mycket gemensamt, men jag älskade att leka deras lekar med dem och de såg upp till mig. Mamma och pappa jobbade båda ganska mycket, men hade ändå mycket tid över till oss.
Jag väcktes ur mina tankar av min knarrande dörr som sakta öppnades. Jag la snabbt mobilen på nattduksbordet och låtsades sova.
-Ja må hon leva! Ja må hon leva!, hörde jag min familj sjunga. Jag öppnade sakta ögonen och försökte se nyvaken ut.
- Grattis Sharon! sa alla i kör. Jag log mot dem. Sen rusade Jamie och Evelyn fram och kramade mig. Jag kramade tillbaka. Mamma kramade mig och gav mig ett litet paket. Jag öppnade det, inuti låg två nagellack. Jag blev jätteglad. Att måla naglarna var också ett stort intresse jag hade.
-Grattis, sa Alexander, och gick fram och kramade mig. Han räckte över ett paket. Jag öppnade det försiktigt och inuti låg en fantastisk tavla som Alexander hade gjort. Jag fick tårar i ögonen. På tavlan hade han målat en bild på stugan vid havet som vi alltid åkte till på sommrarna. Det var min absoluta favorit plats på hela jordklotet. Det var så förtrollande att vara där och den förtrollningen hade han verkligen fångat på tavlan.
- Tack så mycket, Alexander, sa jag.
- Äh, det var väl inget, svarade han. Han var alltid så blygsam med hans målningar.
Efter Alexander gick pappa fram och kramade mig. Sen räckte han fram ett ganska stort paket. Jag tog bort presentpappret,men under det fanns ett till, och ett till, och ett till. Jag började nästan bli lite frustrerad. Under det sista presentpappret var en kartong. I kartongen låg ett lite mindre paket. Jag tog av två lager presentpapper på paketet och kom till en mindre skokartong. Jag tittade upp på familjen och alla såg väldigt förväntansfulla ut. Jag öppnade upp skokarongen och i den låg förstås ännu ett paket, när jag öppnade det paketet låg det lite kartongpapper. Under det hittade jag ett kuvert. Jag öppnade sakta upp kuvertet. När jag såg vad som låg där i skrek jag till. Jag flög upp och kramade allihopa. Jag var helt överlycklig. Jag kunde inte fått en bättre present. Det som låg i kuvertet var en biljett till One Direction konserten.
- Du och Destiny ska få gå på konserten tillsammans, hon har också en biljett och ska sitta brevid dig, berättade pappa. Ni får åka tåg upp till Stockholm dagen innan och åka hem dagen efter konserten. Vi har ordnat hotell till er också.
-Tack så jättemycket! Jag hade inte kunnat få en bättre present, utropade jag.
- Vi får gå ner och äta frukost nu. Ni får ju inte komma försent till skolan, sa mamma.
Vi gick alla ner till köket och åt frukost. Efter frukosten gick jag upp på mitt rum igen och valde ut extra fina kläder eftersom det var min födelsedag så fick jag ju klä upp mig lite. Oftast brydde jag mig inte så mycket om vad jag hade på mig, men det var kul att klä upp sig lite emellanåt. Jag satte på lite smink och sen var jag redo att gå till skolan.
skriven
Meeer!!!<3